Endast ifall det känns rätt.
Endast ifall det känns rätt, vilket jag faktiskt tror att det gör ikväll. Mer än de andra kvällarna i alla fall.
Jag vet egentligen inte riktigt vad jag vill skriva eller få ut av detta inlägg, förmodligen ingenting mer än att försöka skingra mina egna tankar. Åtminstone lämna ifrån mig några, för stunden ialf, sen om du väljer att ta del av dem eller inte, det är en annan femma som jag total struntar i!
Var ett tag sedan jag gav ifrån mig något här, har inte direkt tänkt på det, vet däremot att det inte känts spontant eller rätt.
Det har varit ganska så mycket runt omkring mig, saker som man aldrig dagligen tänker på ska inträffa har trots detta förekommit, vilket var chockerande.
Nu efteråt verkar allting ha gått bra, men oron och ängsligheten hinner sticka iväg.
Jag är trött på babbel. Babbel om vad jag gör och vad jag inte gör, vad jag bör göra och vad jag inte bör göra, osv. Alltid lika roligt när folk berättar saker för en som man inte ens visste om sig själv, speciellt när det inte hör till verkligheten.
Jag känner en fruktansvärd besvikelse, denna gång slår den allt. Säger det som jag alltid tidigare tänkt "värre än såhär blir det inte, du slog återigen rekord". Det är sorgligt, men sant.
Önskar man kunde få banka vett, skrika lite, gråta lite, prata lite, kramas lite och att allt sedan vore återställt, men hur kan man göra detta när människan själv inte förstår att det inte är okej?!
Detta gör mig ännu mer förbannad, ledsen, arg, besviken...? Jag vet inte vilket ord jag ska uttrycka mig med, NÄR du inte ens har detta i åtanken.
Blir ondskefull och känner att hat. Har du lyckats bygga upp denna sida hoppas jag du hinner riva den innan det är försent.
Finns så många människor som är spridda över hela världen som är saknade, jag skulle vilja samla ihop dem allihop till en och samma plats. Få umgås och bara njuta av det superhärliga sällskapet.
Det går många tankar kring vad man ska göra och vart man ska ta vägen?! Vore trevligt att bo själv igen, känns små lockande att plugga (men vad?), tanken på vad som finns utanför Örebro känns inbjudande och det som finns utanför Sverige låter underbart. Jag måste bara dra mig i kragen, samla kraft och tankar för att sedan försöka bestämma mig om VAD som är mest intressant, vilket man bör priotera för att alla dessa grejer går att göra, gäller bara att göra en rangordning. Eller struntar jag i alltihop och lever loppan i dessa vanor jag har nu....
Som sagt, ett inlägg utan anledning. Bara ett litet tecken på att jag faktiskt har kvar denna så kallade 'blogg'. Sen att det kanske i dina ögon blev ett patetiskt, vad vet jag(?) inlägg, det hör inte hit, för det är upp till dig om du vill eller inte vill läsa.
Känner mig bara så fruktansvärt besviken och förvirrad.
