Hm.. fundering.

Självaste tanken gör mig spritt språngande glad, lycklig. Kan man uttrycka sig så? Det låter inte korrekt, men ingenting är korrekt. Jag blir nervös och sprallig, men när den verkliga verkligheten äger rum kommer jag bli besviken.
Egentligen blir jag nog besviken hur det än slutar... Suckis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0