Sådan mor, sådan dotter.
Eftersom jag är 20 mil ifrån min moder så får vi använda telefonen så pass flitigt som vi kan.
Känns underbart skönt att hon kommer hit på torsdag kväll, har saknat henne väldigt mycket då det snart är 3 veckor sedan vi sågs. Fy fasiken!
Det känns som för övrigt att det mesta börjar komma ikapp, att det börjar ordna upp sig riktigt bra för min del, man känner styrkan som växer och glädjen som sprider sig.
Nu är det min tur!
Pratade om det mesta med min mor, vi hade ett bra samtal i dag. Känns att vi inte pratat på några dagar, det jobbiga är att när man bara hör en röst så saknar man den ännu mer.
Hur som, i telefonen drogs både det ena och det andra upp.
Vi pratade länge, om allting.
Det sluta med att vi satt i varsin ände och böla som två små barn. Fast det var inte sorgsna tårar, det var med glädje. Glädjetårar? (!!)
Nu känns det mesta bra.
Ska hoppa in i duschen för att sedan kunna lägga mig på sängen nyfixad och ringa hjärtat mitt. <3
Underbara mor<3
