Två dagar i rad. Otroligt.
Jag blir chockad över mig själv. Över att jag klarar av att göra detta ännu en gång.
Förut gick det som på en dans, nu känns allt knäppt.
Sååå...
Ska man vara stolt? Eller bara ännu en gång nicka på huvudet och skratta rakt upp i ansiktet på den framför sig?
Tror inte vi snackar samma språk, inte med samma förståelse. Det du tänker och ser är inte det som är verkligheten.
Sug på den. Fuck of.
Mitt nya liv har startat....
Kommentarer
Postat av: Rikardzara
Your site is very convenient in navigation and has good design. Thanks!
Trackback
